7,6 På Richterskalan 2005
PDF | Print
by: Indira
Total views: 1188
Word Count: 382
Solen strålar in mellan gardinerna och jag förstår att det åter blir en fin dag. Zaffar sover fortfarande i sängen bredvid mig och grannens tupp för ett förfärligt oväsen när han spatserar ute på muren som skiljer våra boningar åt. Jag hör ett kraftigt mullrande ljud som kommer närmare, det låter likt åska. Konstigt, när det är så fint väder hinner jag tänka.
Ljudet blir starkare och kommer närmare! Sidenblommorna som står på det lilla sängbordet rör på sig. Just nu känner jag mig lite osäker... När det skakar till i blomsterbuketten förstår jag att en jordbävning är på gång, nu igen! Jag ropar Zaffars namn flera gånger innan han fattar vad som står på. Han flyger upp ur sängen och rycker med mig ut på terrassen.
Det skakar så kraftigt att vi blir hängande över stenmuren som skiljer oss från grannen. Jag ser hur husgaveln på grannens hus rör sig av skalvet. Det mullrade lika mycket som vid ett rejält oväder! Skakningen avtar så sakteliga. Vi står som förstelnade och bara stirrar på varandra. Chockade står vi kvar i samma ställning en lång stund. Vad skulle ske mer?
Vi hörde att grannarna pratade med varandra ute på gatan. Mitt sinne var i totalt uppror! Jag springer runt i lägenheten och plockar ihop våra kläder som jag lägger vid trappen, om det börjar skaka igen. Jag hämtar min handväska med passet, så att de vet vem jag är, om jag dör här och nu...
Zaffar visar inte sin rädsla på utsidan som jag gör, han lunkar ner till bageriet och köper naan. Jag ropar efter honom att han ska skynda sig tillbaka! Under tiden sätter jag på teven. Där får jag informationen om att två höghus hade rasat samman i huvudstaden Islamabad! Knappt två mil härifrån. Det kändes helt otroligt! Jag fick en chock till! Hysteriskt gråtande sprang jag runt i lägenheten och ropade på Zaffar. De få minuter som han var borta kkändes
Hysteriskt gråtande sprang jag runt i lägenheten och ropade på Zaffar. De få minuter som han var borta kändes som en hel evighet! NNNNNätttttttttitillbakberättade jag för honom om den hemska nyheten
Författaren
Det var sorgligt att jag inte fick plats med hela berättelsen!
Denna självbiografi är upplevd i Pakistan där jag bodde under 11 månaders tid. Det är en stark personlig historia som inte har skrivits av någon svensk tidigare! Det är "en sann historia" som mycket väl kan jämföras med Liza Marklunds bok - Gömda. Skillnaden är att denne invandrare är en snäll och fin människa, och dessutom invandrare, så därför blir jag alltid refuserad!
Rasismen syns tydligt här!!!
Rating: Not yet rated